Bok vs serie | and then there were none
Favoritkaraktär i serien: Vera
Först och främst måste jag säga att skådespelarvalen är perfekta, för det var ungefär så här tänkte alla skulle se ut när jag läste boken. Speciellt Lombard som är precis på pricken. Dem har även inte gjort om så mycket från originalet, om man ska plocka ut något dock har dem bland annat bytt namnet på ön och vissa av karaktärernas mordanklagelser, men det är okej. Det gör en bättre on-screen berättelse. Till skillnad från boken var det även ganska uppenbart vem som var mördaren, på grund av hur denne betedde sig.
Men jag hade ändå två problem med den här filmatisering. Två problem som inte fanns i boken. Först och främst att Mr. Rogers behandlade Mrs Rogers illa (och att han mördade den gamla damen), vilket han inte gjorde överhuvudtaget i boken. Även att Philip fick ihop det med Vera, vilket inte inträffade i boken. Självklart har jag inget emot förändringar som gör filmatiseringen bättre, men det gjorde inte dessa två ändringar överhuvudtaget. Dock var det här fortfarande en fantastisk mini-serie på tre delar som lugnt är värd sitt namn.
Favoritkaraktär i boken: Blore
Boken är verkligen tidslös - och en fantastisk klassiker. Den enda klassiker jag tidigare har tagit mig igenom är The Picture of Dorian Gray, som jag håller otroligt nära hjärtat. Men den här var ännu bättre, och jag är så nöjd över att jag tog mig i kragen och faktiskt läste en äldre bok. And Then There Were None släpptes år 1939 och är en Agatha Christie's få standalones, om jag har förstått allt rätt. Den är precis under trehundra sidor och man får följa allt från karaktärs perspektiv. Det bästa med den här boken är först och främst hur den är skriven, för den känns så otroligt modern. Det blir ingenting som man fastnar vid eller känns krångligt, vilket brukar hända när det är äldre böcker man pratar om.
Men den är även otroligt uppslukande. Det går inte att lägga ner den för allt man gör då är sitter och funderar på vad som kommer hända senare i boken. Man funderar på vem som kan vara den riktiga skurken, och man har antagligen även alltid fel. När jag läste boken trodde jag att det var Vera som var skurken, men det visade sig självklart vara fel. Jag kommer i framtiden verkligen att läsa mer av Agatha Christie's böcker, men jag tror ingen kommer att vara bättre än den här. Det blev en favorit direkt.
Även fast serien är en fantastisk filmatisering samt en extraordinär mini-serie med briljanta skådespelare, så är boken betydligt bättre. Först och främst eftersom det finns en mer "mystisk" känslo, eftersom att vi får följa allt utifrån karaktärernas perspektiv. Men även för att man lägger mer fokus på dikten samt giss-lek över vem som faktiskt är skyldig. Det var heller inte så stora skillnader mellan boken och serien, i så fall att man har ändrat på bakgrundsberättelserna. Även att man har ändrat namnet på ön. Lite små grejer som inte stör någon. Men sedan är det även så att det finns aspekter med serien som enbart uppfanns på grund av underhållning, och det är inte tråkigt. Om man ändrar något ska det vara utifrån artistiskt syfte, tycker jag. Så, det var en otrolig filmatisering men det räcker inte så långt att det mäter med Agatha Christie's mästerverk.
Postat av: Elsa
Hade nog missat detta inlägget, men kul att höra din åsikt om boken också! Har inte läst den själv och eftersom jag tyvärr har jätte svårt för att fastna i böcker så hade jag nog ändå gillat serien bäst skulle jag tro. Det är så synd, jag önskar verkligen att jag var en sån där läs-person, men jag har bara så himla svårt att hålla koncentrationen.
