Bokrecension | odd birds

 
Jag är kär i Ezra Fitz. Det är nog ett ganska känt faktum, i alla fall för de människor som har läst mina inlägg där jag har skrivit om Pretty Little Liars. Men människan bakom Ezra Fitz, Ian Harding, vet jag nästan ingenting om. Därför var det passande att Odd Birds kom, så att jag kunde lära känna mannen bakom "världens mest älskade pedofil" Ezra Fitz (som Harding själv beskriver det). 
 
Nu i efterhand kan jag även bekräfta att jag är precis lika kär i Ian Harding som jag är i Ezra Fitz. Vad vi får i Odd Birds är egentligen berättelser om Harding. Berättelser kring honom, berättelser kring hans nära relationer och Pretty Little Liars. Men vi får även väldigt mycket fåglar och fågelskådning, då det är vad Harding väldigt ofta verkar komma tillbaka till. Lite som en livlina. 
 
Och det är egentligen fåglarna som blir min favoritaspekt i just Odd Birds. Hur han beskriver olika aspekter i livet med hjälp av hans erfarenheter med fåglar. Hur han beskriver vissa människor som fåglar. Det fick mig själv att bli intresserad av just fågelskådning, vilket bara visar på hur fantastisk Harding är som författare. Som får en som läsare att bli intresserad av något. Förutom fåglarna dock, tyckte jag även om att läsa om Ian's erfarenheter som dramastudent. Han är en väldigt rolig människa, vilket syns i hans författarstil, och det kommer främst fram i dessa delar. När han beskriver hur han behövde låtsas vara en manet under en lång period av tid. 
 
Sammanfattningsvis kan läsupplevelsen av Odd Birds egentligen bara beskrivas med tre ord - härlig, rolig och intressant. Härlig i och med att Ian är en fantastisk människa. Rolig i och med hans livsupplevelser. Intressant i och med hans fågelskådning. Detta var en fantastisk samling av livsberättelser, och jag ville inte att det skulle ta slut. Jag fick lära känna Ian Harding under dessa 300-ish sidor - och det var en otroligt trevlig upplevelse.