2017-02-19

Bokrecension | shadow kiss

 
 
Nu har jag även tagit mig igenom den tredje boken. Den tredje boken som i folkmun anses vara den bästa av alla i serien. I efterhand förstår jag varför, för det här var intensivt. Intensivt och hjärtkrossande, vilket verkar vara återkommande begrepp av beskriva Meads böcker med. I den här boken får vi följa en lite mer annorlunda handling, när Lissa's magi bidrar till Rose's mörker. Rose ser spöken, hon känner på sig när Strigoi är nära - men värst av allt, hon ser Mason. Mason som hon känner sig skyldig att ha dödat. Tillsammans med detta måste hon även brottas med sin olagliga romans med Dimitri samt sin svartsjuka gentemot Lissa och Christian. Rose har alltså många bollar i luften.
 
Den här boken var verkligen fantastisk. Rose utvecklas något otroligt genom den här bokens gång, samtidigt som vi fick en väldigt intressant handling som kunde bidra till fördjupning i karaktärers liv. Vi fick även mer spirit-fördjupning, vilket var jätte intressant med kopplingen till Rose. Mina enda problem med den här boken var att 1. Sekten med Jesse var jätte underutvecklad och 2. Man använde sig inte av sin miljö i den här boken heller. Dem var på hovet men man fick inte uppleva hovet - det kändes som att dem kunde ha varit varsomhelst utan att handlingen hade påverkats. Annars var Shadow Kiss perfekt som mittenbok, för den byggde upp för uppkommande böcker exceptionellt. Kan inte bärga mig!
 
Ni hittar min recension av bok ett här och bok två här
 
Kommentarer (1)
Recension: bok

2017-02-17

Bokecension | Frostbite

 
 
Den här boken var ännu bättre än dess föregångare. Varför? Jo, först och främst för att vi fick se utveckling - av karaktärerna men även av författaren, med en otrolig minskning av slut-shaming. Men vad jag tyckte om mest med den här boken, var att den var mer mogen och att vi fick mer action. Det var mycket åldersdiskriminering vilket faktiskt ledde till att Rose utvecklades som karaktär. Hon tog steget med Dimitri, hon gjorde peace med sin mor och hon dödade två Strigoi innan hon ens fick slåss mot dem. Det var roligt att se, eftersom att många karaktärer kändes väldigt unga i den första boken, Vampire Academy. Hoppas den tredje boken bidrar ännu mer till detta.
 
Tyckte även om de nya karaktärerna vi fick lära känna. Mason och Mia fick bland annat vara med mer, vilket var roligt. Speciellt tyckte jag om att Mia och Rose i princip blivit sams, dock hände detta genom dödsfall vilket inte är världens bästa sätt att bli vänner på. Vi fick även träffa på Adrian - en kunglig Moroi med samma specialitet som Lissa. Intressant, trots att han är lite av ett arsle. På tal om kungligheter var det även roligt att vi fick en vidare inblick i själva strukturen av vampyr-samhället, eftersom det var en aspekt som saknades för mig i den första boken. Alltså - var det här en väldigt bra fortsättning av serien. En väldigt mycket vuxnare fortsättning av serien.
 
Recensionen av bok ett hittar ni här
Kommentarer (3)
Recension: bok

2017-02-15

Bokrecension | vampire academy

 
 
Det här är en bokserie jag aldrig har haft någon vidare lust att läsa. Men efter att ha blivit klar med alla böcker som finns att läsa i Shadowhunter-universumet, kunde jag nu efter några månader inte längta mer efter en ny serie. En ny värld att djupdyka in i. Därför läste jag Vampire Academy, och det är jag otroligt glad över, för vad den här boken bidrog med var något överlägset City of Bones som startbok. Vi fick en bra uppbyggd värld, vi fick en intressant handling, vi fick fantastiska huvudkaraktärer, vi fick en mystisk mytologi och vi fick en romans som inte får hända. Jag hade egentligen bara ett problem med den här boken, vilket var all slut-shaming som pågick. Det är inte okej, och jag hoppas verkligen inte att det inträffar i senare böcker. Det drar i så fall ner dess betyg rejält.
 
Vad jag tyckte om mest med Vampire Academy var att det var en bok man kunde sluka på bara några timmar. Den var snabb och den var underhållande, det fanns ingenting som kunde stoppa en när man väl hade den i händerna samt ett par timmar att läsa. Denna underhållning kommer mest från Rose. Hon är aggressiv, men kommer bli något fantastiskt i senare böcker. Det känner jag på mig. Tyckte även om hennes romans med Dimitri redan från början, uppskattar alltid något normbrytande. Sammanfattningsvis var den här boken mycket bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Den var snabb och den var otroligt exalterande, med mycket potential för karaktärerna. Mer än så tänker jag dock inte skriva, eftersom jag inte kan vänta längre på att få hoppa in i den andra boken i serien, Frostbite.
 
Kommentarer (3)
Recension: bok
Tidigare inlägg