Filmrecension: guardians of the galaxy vol. 2

 
Den första Guardians of the Galaxy filmen var något många såg fram emot. Man undrade kring vilka dessa karaktärer faktiskt var - och hur den här storsatsningen skulle se ut. Biograferna var fullsatta, och en stor majoritet blev otroligt nöjda med vad dem såg. Inte jag. Men det fanns ändå ingenting att klaga på kvalitetsmässigt. Mitt enda fel med filmen var dess oseriösa ton. Igår kom uppföljaren framför en tom biosalong - och här kan man klaga på ungefär allt. Handlingen, karaktärerna, humorn. Ingenting fungerade.
 
Självklart hade jag mina problem med den första filmen - med humorn, som sagt, men även med den underutvecklade skurken. Trots det - hade ändå den första filmen en utvecklad handling. Vi fick ett rymdäventyr, där allt kändes genomtänkt och planerat. Det fick vi inte i den här filmen. Vi fick premissen att denna uppföljare skulle utforska Peters ursprung - vem är hans pappa? En premiss, som föll snabbt. Ego presenterades efter bara några minuter in i filmen - och man visste direkt att han inte var den ultimata faderfiguren. Förutsägbart, vilket gör att hela filmens handling (som då cirkulerar kring Ego) faller samman. Guardians of the Galaxy saknar direktiv och motivation. 
 
Om filmen får något rätt dock, så är det effekterna. Marvel vet verkligen hur man skapar en vacker film, speciellt när den utspelar sig i rymden. Vi fick fantastiska rymdsekvenser, vi fick fantastiska planeter och städer. Speciellt Egos egna planet, var en fröjd för ögat. Tillsammans med dessa vackra effekter, fick vi även en otroligt vacker begravning. I Asgård-stil, när kroppen blir en del av rymden. 
 
 
På tal om dödsfallet, måste jag även klaga på skådespelarinsatserna. Vet inte om det handlar om manuset, eller om det handlar om skådespelarna i sig - men det emotionella och det seriösa i filmen föll väldigt platt. Detta gör även att man drar sig mer till det komiska, vilket är problematiskt - speciellt för mig. Vill inte ha en komedi, vill inte ha oseriösa kommentarer som förstör en hel film. Detta förstör även karaktärerna, då jag i den här filmen tyckte om Star-Lord ännu mindre än vad gjorde i den förra filmen. Samtidigt som Gamora fortfarande missanvändes. Om det var någon karaktär som faktiskt utvecklades, så var det Rocket. Han var den som fick ta de tyngre scenerna, och gjorde det briljant - trots att han enbart är en datoranimerad tvättbjörn.
 
Så, sammanfattningsvis var det här lite av en katastrof. Men jag är faktiskt inte besviken, för jag hade inte några förhoppningar överhuvudtaget. Det var ändå en underhållande film trots att den var väldigt underutvecklad och saknade direktiv. Spretig, icke-genomtänkt och förutsägbar är väl egentligen de ord som bäst beskriver årets andra Marvel-relaterade film. Men nu väntar vi istället på Thor, och kanske till och med Spider-Man. För det är två filmer som jag tror kan bli bättre än vad detta resulterade i. Men om ni tycker om lättsamma och vackra filmer, och egentligen inte bryr er om den är underutvecklad eller inte - så kan den här nog vara magisk. 
 
Betyg: 3 av 5
 

Disney re-watch (2) | the little mermaid m.m

 
THE LITTLE MERMAID 
 
Det här var en film som jag faktiskt trodde att jag skulle tycka om väldigt mycket, främst eftersom att prinsen är min favorit Disney-prins. Men jag blev faktiskt besviken, för det här var en relativt tråkig film faktiskt. Trodde att det var en av mina favoriter från förut, men det är det nog faktiskt inte. Tycker att Ariel är alldeles för tråkig som huvudkaraktär, och att hon inte verkar så intelligent. Nej, jag är besviken, även fast det fortfarande är en av de bättre. Betyg: huvudkaraktär 2 av 5 // skurk 2 av 5 // kärleksintresse 5 av 5 // låtar 4 av 5. 
 
TANGLED 
 
Till skillnad från The Little Mermaid, var det är en film jag faktiskt visste att jag tyckte om. Eftersom att den är så ny. Nu när jag såg den igen, blev jag även påmind varför jag tycker om den så mycket. Visst, det finns inget som är riktigt speciellt med den och låtarna är väldigt tråkiga. Men karaktärerna är fantastiska, och den är väldigt väldigt bra gjord. Rapunzel är fantastisk som huvudkaraktär, och jag älskar att hon står på sig. Därför är den här filmen speciell för mig. Betyg: huvudkaraktär 5 av 5 // skurk 4 av 5 // kärleksintresse 4 av 5 // låtar 2 av 5. 
 
ATLANTIS: THE LOST EMPIRE 
 
Det här är en film jag inte riktigt är övertygad om att jag faktiskt sett förut. I och för sig är det nog inte en film jag skulle komma ihåg, för det här var så otroligt tråkigt. Ett filmkoncept med otrolig potential, som bara slängdes i sjön tyvärr. Brydde mig inte om karaktärerna överhuvudtaget, och inte heller handlingen som kändes väldigt platt. Tycker även att Atlantis porträtterades väldigt tråkigt, nej, jag blev bara helt enkelt väldigt besviken av den här filmen. Betyg: huvudkaraktär 2 av 5 // skurk 2 av 5 // kärleksintresse 4 av 5 // ingen musikal.
 

Disney re-watch (1) | pocahontas & the princess and the frog

 
POCAHONTAS
 
Om det finns något Disneyfilm jag verkligen har förståelse för, så är det Pocahontas. Har förståelse för att folk inte tycker om den, för att folk tycker att den är alldeles för rasistisk och alldeles för romantiserande för John Smith som kanske inte var världens bästa människa. Vad skulle jag tycka om folk Christopher Columbus romantiserades, liksom. Men trots denna förståelse, kan jag fortfarande inget annat än att älskad en här filmen. Först och främst består den av en av Disneys bästa låtar någonsin, Colors of the Wind (tyvärr är det dock den enda bra låten i filmen) och en av de bästa huvudrollerna, Pocahontas. Älskar filmvarianten av John Smith, men vet att han inte riktigt var en bra människa - och därför dras betyget faktiskt ned. Om man bara ser på filmen dock, tycker jag om Smith tillsammans med Pocahontas. Förutom detta är även Pocahontas en otroligt vacker skapelse, med fantastiska animationer. 
 
 Huvudkaraktär  | Skurk  Kärleksintresse  | Låtar 
 
 
THE PRINCESS AND THE FROG
 
Det här är faktiskt ingen re-watch, jag hade inte sett Princess and the Frog innan. Vet inte varför, men det hade blivit så att jag missat den. Turligt nog såg jag den nu dock, eftersom att den faktiskt var otroligt rolig. Är inte helt såld på jazz, som många nog vet, men tyckte om alla Frankrike-influenser så det blev okej. Skurken var litelite problematisk, tycker jag ändå, men inte huvudkaraktärerna. Huvudkaraktärerna var fantastiskt roliga, och jag trodde faktiskt på deras kärlek. Vilket inte händer ofta inom Disney för mig. Sedan måste vi även prata om eldflugan?? Det var bland det sorgligaste jag någonsin upplevt i en animerad film, när han färdades upp till himlen och blev en stjärna. Så fint! Överlag en väldigt underhållande film, trots den dåliga skurken. Kul också att den var tecknad och inte animerad! 
 
 Huvudkaraktär ♥♥♥♥ | Skurk  Kärleksintresse ♥♥♥♥ | Låtar ♥♥