Gothamalley & linusdotter pratar The Crown | s1

 

«mina tankar»

      
       Bästa avsnitt: Jag tycker nog att det nästsista avsnittet, Assissins var det bästa av alla. Även fast det sista också var fantastiskt!
       Bästa karaktär: Bästa kvinnliga var Elizabeth överlägset för mig, bästa manliga var Edward.
       Bästa plats: Tänker faktiskt säga Skottland, även fast Buckingham är otroligt vackert!
       Bäst klädda: Margaret hade på sig byxor väldigt ofta, så självklart Margaret! Trots jobbig, så klär hon sig bra.
       Vad vill jag ha i nästa säsong? Serien kommer antagligen att utspela sig under sextio-talet i nästa säsong, så vi kommer först       och främst ha en ny premiärminister, Harold "supermac" Macmillan vilket kommer vara roligt! Drottningen kommer även att få       fler barn - och vår prinsessa kommer gifta sig med sin Antony. Men det jag egentligen mest vill ha är nya karaktärer! Även fast jag       älskar dem vi har just nu, så skulle det vara roligt med lite nya också.
 
 

«Emilias tankar»

       Bästa avsnitt: Tror andra avsnittet var bäst, en perfekt blandning av allvar när Kung George dog och fina miljöer i Kenya där       Elizabeth och Philip var på besök!
      Bästa karaktär:
Älskar Elizabeth! Utan henne hade serien inte fungerat (haha jasså?). Tycker verkligen att Claire Foy gör ett       utmärkt jobb att gestalta Elizabeth!
       Bästa plats: Buckingham Palace. Det finns inte mycket mer att säga.
       Bäst klädd: Måste nog ge denna till Margaret, även om hon som karaktär är otroligt jobbigt så kan man inte ge det till henne att       hon kan klä sig mycket bra. En annan favorit som jag tycker klär sig väldigt bra är självklart Elizabeth men hon klär sig inte lika vågat       som Margaret gör, men det hade inte passat om drottningen gått runt med den stilen prinsessan har.
      Vad vill jag ha i nästa säsong? Jag vill verkligen att Claire Foy och Matt Smith (och även andra skådespelare) ska få stanna kvar i       serien, har hört ryktet att skaparen tänkt byta ut huvudkaraktärernas skådepelare mot äldre för att göra det mer trovärdigt när       karaktärerna åldras. Annars hoppas jag att de lyckas blanda vad som händer Elizabeth, Philip och de andra med typ historiska saker       som hände i Storbritannien.


Vill ni veta vad som var sämst i säsongen, kolla då in på Emilias blogg här.

Gothamalley & linusdotter pratar The Crown | 7-8

 
«mina tankar»
 
Genom säsongen har jag alltid klagat på Phillip, "Phillip är värst" - men det är han verkligen inte. Det är Margaret. Hon är så otroligt bortskämd som tror att hon kan göra vad hon vill. Hon är så ignorant till Elizabeths ställning, likt alla kring drottningen. Ni ska lyssna på henne! Ni får inte göra vad ni vill! Så frustrerande att se Phillip och Margaret försöka bestämma över henne hela tiden. Utöver det här har även The Crown tagit en mörkare väg. Nu uppvisas det kungliga livet miserabelt. Intressant!
 
I avsnitt nummer sju, Scientia Potentia Est, fick vi följa enbart en aspekt - ryssarnas bombprov samt britternas försök att få ett möte med Eisenhower, samtidigt som vi fick se Elizabeth växa som drottning. Jag tycker att det här avsnittet inte var så jätte bra, i alla fall inte ett av de bästa. Jag tyckte bara att britterna var så himla.. inkonsekventa? "Vi möter Eisenhower i Washington!" nej. "Vi möter Eisenhower i London!" nej. Det enda som egentligen var roligt var att Elizabeth sade till på skarpen kring undanhållandet av Churchill's välmående. Tyckte dock synd om Winston - även fast Elizabeth var värdig gentemot honom!
 
Pride & Joy hette det åttonde avsnittet som visade Elizabeth och Phillips resta runt i världen, samt Margarets tid vid hovet och moderns tid i Skottland. Det var en premiss som hintade på att vi skulle få upptäcka mycket platser. Men allt vi egentligen fick se var Skottland, vilket var lite av en besvikelse. Dock, var ändå det åttonde avsnittet det bästa hittills för mig. Främst för att scenerna med the Queen Mother var så himla vackra! Både för landskapet och för hur hon var. Annars var Margaret otroligt dum och Phillip otroligt ovärdig gentemot sin fru. Log när Elizabeth slängde saker efter honom! Överlag, ett fantastiskt avsnitt alltså.
 
 
«Emilias tankar»
 
Nu har serien blivit mörkare än tidigare och problemen mellan Elizabeth och regeringen och Elizabeth och Philip börjar bli större.
 
Åh, vad jobbigt det var att se hur jobbigt Elizabeth tyckte det var att inte vara utbildad i mer än konstitutionen. Hon insåg att den kunskap hon hade inte räckte till och att en allmänbildning saknades. Därför anlitar hon en lärare som hjälper Elizabeth inse att den kunskap hon har är det inte många som faktiskt har.
 
Churchill och Eden håller sina sjukdomar från drottningens vetskap, eftersom om de ansetts för sjuka hade de blivit tvungna att avgå från sina poster. Riktigt roligt när Colville trodde att det var undanhållandet av information som Elizabeth ville prata om när hon istället ville fråga vem han ville sitta med under middagen. Tråkigt dock att vi inte fick se Eisenhower, hade varit roligt att se om de lyckats casta en amerikansk president lika bra som de övriga rollerna.
 
Jag älskar det lilla från Skottland vi fick se i den åttonde avsnittet. Det var en vacker liten side story som inte var särskild viktigt men ändå intressant. Margaret som varit lite av en favorit i början av säsongen har börjat bli ointressant, men det vände lite i detta avsnittet när det var hon som skulle stå i rampljuset istället för Elizabeth. Men att det skulle bli problem var nästan ett faktum. Relationen mellan Peter och Margaret har börjat bli tråkig (!!) vilket inte alls är någon roligt nyhet för mig som hoppades att författaren skulle frångå från historien och göra de till endgame. Men det verkar inte så troligt längre.
 
Elizabeth och Philip befann sig utomlands och jag hade väldigt höga förhoppningar då jag älskade avsnitt två när de var i Kenya. Det absolut bästa med avsnitt åtta var Margarets tal där hon skämtade och scenen när Elizabeth och Philip åkte i paraden. Så vackert med all konfetti och hur Philip kollade på henne. 
 

Inlägget om avsnitt 1-3 hittar ni här, inlägget om 4-6 hittar ni här. Nästa inlägg kommer ut på Emilias blogg. Håll utkik!

Gothamalley & linusdotter pratar The Crown | 1-3

 
«mina tankar»
 
The Crown, Netflix's storsatsning, med en enorm budget och en skådespelarskara med enbart duktiga skådespelare. Jag har nu sett tre avsnitt och är kär. Jag är kär. Rakt igenom, helt och hållet. Kär. Som alla nog vet hade jag inte som helst förhoppningar på den här serien, vilket jag kan ifrågasätta nu när jag har börjat kolla igenom serien. The Crown är otrolig PR för det brittiska kungahuset, samt så otroligt otroligt rojalistiskt - men på bästa möjliga sätt! The Crown visar verkligen exemplariskt hur ett perioddrama ska vara.
 
Under det första avsnittet, Wolferton Splash, var jag inte riktigt så koncentrerad som jag kanske skulle ha varit. Kanske främst för att jag inte hade några förhoppningar! Men det gjorde egentligen inte så mycket, för jag hängde med. Wolferton Splash var ett bra öppnade avsnitt helt enkelt där vi fick se att alla skådespelare passar i sina roller, vilket jag var orolig att dem (läs: Matt Smith) inte skulle göra. Det tredje avsnittet Windsor visade upp mer problem, till exempel med gamla Churchill, men även inom äktenskapet mellan Elizabeth och Phillip. Vilket behövdes!
 
Anledningen til varför jag hoppar över det andra avsnittet, Hyde Park Corner, dock är på grund av att det hittills har varit otroligt överlägset! Vi fick följa Elizabeth och Phillip under deras resa till Afrika - men samtidigt följa George's död. Vi fick även här se mer av det, som vi vet kommer bli, tragiska förhållandet mellan Margaret och Peter. Allt var så exceptionellt tragiskt samt känslosamt! Alla hanterade kungens död olika - men alla reaktioner var precis lika hjärtkrossande att se. Fantastiskt jobb att skådespelarna här då man verkligen kände för alla! The Crown är verkligen ett konstverk, ett vackert - men inte skört - konstverk.
 
 
«Emilias tankar»
 
Man märker direkt att The Crown är Netflix nya storsatsning, från kostymerna till antalet statister, från kulisserna till alla detaljer. The Crown är så otroligt välgjord att jag redan efter ett avsnitt var kär, nu har jag sett de tre första avsnitten och jag är fortfarande kär. Precis som Emelie! Jag älskar rollbesättningen, tycker Matt Smith gör ett utmärkt jobb att spela Philip Mountbatten, Duke of Edinburgh, Claire Foy porträtterar drottning Elizabeth på ett sådant sätt att jag inte med ord kan beskriva hur bra det är. Jag blir helt mållös av The Crown.
 
De få förhoppningarna jag hade uppfylldes inom de fem första minuterna av första avsnittet. Skådespelarna är fantastiska helt igenom och storyn är både fängslande och spännande - utan att vara påhittad. Av de tre första avsnitten är avsnitt två Hyde Park Corner en favorit. Här får man följa Elizabeth och Philip i Kenya och Kung Georges sista tid i livet. Alla karaktärer påverkas och hanterar kungens död olika, men man kunde känna för varje person. Även här visar skådespelarna sina talanger att förmedla känslor, mina ögon var inte torra när Margaret sa hejdå till sin pappa när han balsamerades.
 
Avsnitt tre bjöd på problem för Elizabeth och Philip, Kung Georges begravning och flashbacks från 1936 när Kung Edward abdikerade och George tog sin brors plats om Englands kung. Det var även här man började se maktspelet utformas, Elizabeth får råd hit och dit, från att hon borde byta namn från Mountbatten till Windsor till att drottningfamiljen måste flytta till Buckingham Palace. Det är många karaktärer, framför allt män som försöker få drottningen att göra som de vill. Detta kommer vi nog att se mer av i kommande avsnitt. Och framförallt Queen Elizabeths kröning!

Nästa inlägg, om avsnitt 4-6, kommer upp på Emilias blogg - så håll utkik!
Spara
Spara
Spara
Spara